Poddnamn: SwebbTV2
publicerad: 2025-05-19 15:01
Krönika med Karl-Olov Arnstberg – Problematiska begrepp
Problematiska begrepp
På 1970-talet fanns det två nyckelbegrepp som styrde den etnologiska forskningen. Det ena var etnicitet och det andra var kultur.
Folk i gemen vet visserligen numera vad kultur i etnologisk mening är, men etnologerna själva har blivit alltmer sparsmakade i sin användning av begreppet. I synnerhet har etnicitetsbegreppet blivit kontrovesiellt. Den som använder det riskerar att klassas som rasist. Forskare föredrar därför att bygga upp sina resonemang kring processer. Det som är intressant är inte de traditioner, bostäder, verktyg etc. som människor har skapat åt sig själva. Det viktiga är hur de hanterar dessa tillgångar, hur de oavbrutet skapas och omskapas, försvinner in i historien och ibland väcks till liv.
I den offentliga och politiska debatten är det emellertid inte processerna utan innehållet som ligger i fokus. Där påstås de olika folkgrupperna ha sin kultur och sitt kulturarv, ett historiskt sett i stort sett stabilt innehåll, som förmedlas mellan generationerna. Däremot avhandlas vanligen andra sociala grupperingar med ett konstruktivistiskt synsätt. När exempelvis förortskriminella, nazistiska grupperingar, drogkulturer eller motorcykelgäng debatteras, så anses de inte förvalta något värdefullt. Ett kriminellt motorcykelgäng har emellertid också sina seder och lagar, sina kläder och kanske inte ett eget språk men väl sitt eget språkbruk. Den politiskt besvärliga frågan blir varför den ena gruppen – den etniska – skall anses förvalta ett värdefullt kulturarv medan den andras kultur saknar egenvärde.
Den offentliga debatten utgår från uppfattningen att det inom etniska grupperingar finns värden i form av ett kulturarv.
Ett exempel: Tio socialarbetare var i mitten av nittiotalet på heltid sysselsatta med att lösa de problem som en romsk befolkningsgrupp på ungefär 500 personer i deras stadsdel dels råkade ut för, dels själva iscensatte. På en enkät svarade dessa socialarbetare att det är självklart att den romska kulturen är värdefull. De hade mycket kritiskt att säga om romsk livsstil, men när det gällde romsk kultur tvekade de inte. Den sågs som ett värdefullt arv. Därför var det utarmande inte bara för romerna utan också för Sverige och världen att förlora den.
Vi kan gå vidare. När socialläkaren Gustaf Jonsson skrev sin klassiker ”Det sociala arvet” pekade han ut hur underklassen tenderade att överföra en klandervärd livsstil till nästa generation. När han propagerade för att det sociala arvet måste brytas, att alla medborgare oavsett klasstillhörighet måste ha samma chans att skapa sig ett gott och hedervärt liv, så kritiserades det inte. Fattigkulturer och kriminella livsstilar hade inget egenvärde.
Frågan är vad som händer när en vetenskaplig praxis, ytterst ett redskap för att förstå verkligheten, överförs till politiken, blir ett redskap för att hantera verkligheten? Medan forskningen på olika sätt strävar efter objektivitet, efter att säga sanningen, så finns det ingen neutral scen inom politiken. Där har sanningar inget egenvärde.
Nyligen påstod kriminologen Leif G.W. Person i det populära SVT-programmet ”Veckan” att både genetik och etnicitet var viktiga delförklaringar till gäng- och förortskriminaliteten. Det är den mest troliga förklaringen till att programmet läggs ner. Så får man inte göra i SVT:s offentlighet.
För att förstå det mångkulturella Sveriges många motsättningar och inte minst segregationen behöver vi såväl det giftstämplade antropologiska kulturbegreppet som det än mer laddade genetiska synsättet. Det är djupt förvirrande och direkt skadligt när den offentliga debatten utgår från att vi alla är lika och negligerar skillnader mellan olika grupper. När t.ex. Kanada parallellt med Sverige fick gängbildningar och upptäckte att det handlade om somalier snabbutbildades somaliska poliser från samma miljöer. De lyckades lösa upp gängen.
——————-
Stöd Swebbtv:
Swish 123 535 86 92
Bankgiro 5786-0603
Bankkonto (månadsgivare) 9060 022 6751
Donera med kreditkort: https://nyheter.swebbtv.se/donera/
Hemsida: https://swebbtv.se
Nyhetssajt: https://nyheter.swebbtv.se
Webbutik: https://butik.swebbtv.se
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev: https://nyheter.swebbtv.se/nyhetsbrev/
KONTAKT
info@swebbtv.se
BUTIKSÄRENDEN: butik@swebbtv.se •TEKNISK SUPPORT: support@swebbtv.se (appar etc.)
På 1970-talet fanns det två nyckelbegrepp som styrde den etnologiska forskningen. Det ena var etnicitet och det andra var kultur.
Folk i gemen vet visserligen numera vad kultur i etnologisk mening är, men etnologerna själva har blivit alltmer sparsmakade i sin användning av begreppet. I synnerhet har etnicitetsbegreppet blivit kontrovesiellt. Den som använder det riskerar att klassas som rasist. Forskare föredrar därför att bygga upp sina resonemang kring processer. Det som är intressant är inte de traditioner, bostäder, verktyg etc. som människor har skapat åt sig själva. Det viktiga är hur de hanterar dessa tillgångar, hur de oavbrutet skapas och omskapas, försvinner in i historien och ibland väcks till liv.
I den offentliga och politiska debatten är det emellertid inte processerna utan innehållet som ligger i fokus. Där påstås de olika folkgrupperna ha sin kultur och sitt kulturarv, ett historiskt sett i stort sett stabilt innehåll, som förmedlas mellan generationerna. Däremot avhandlas vanligen andra sociala grupperingar med ett konstruktivistiskt synsätt. När exempelvis förortskriminella, nazistiska grupperingar, drogkulturer eller motorcykelgäng debatteras, så anses de inte förvalta något värdefullt. Ett kriminellt motorcykelgäng har emellertid också sina seder och lagar, sina kläder och kanske inte ett eget språk men väl sitt eget språkbruk. Den politiskt besvärliga frågan blir varför den ena gruppen – den etniska – skall anses förvalta ett värdefullt kulturarv medan den andras kultur saknar egenvärde.
Den offentliga debatten utgår från uppfattningen att det inom etniska grupperingar finns värden i form av ett kulturarv.
Ett exempel: Tio socialarbetare var i mitten av nittiotalet på heltid sysselsatta med att lösa de problem som en romsk befolkningsgrupp på ungefär 500 personer i deras stadsdel dels råkade ut för, dels själva iscensatte. På en enkät svarade dessa socialarbetare att det är självklart att den romska kulturen är värdefull. De hade mycket kritiskt att säga om romsk livsstil, men när det gällde romsk kultur tvekade de inte. Den sågs som ett värdefullt arv. Därför var det utarmande inte bara för romerna utan också för Sverige och världen att förlora den.
Vi kan gå vidare. När socialläkaren Gustaf Jonsson skrev sin klassiker ”Det sociala arvet” pekade han ut hur underklassen tenderade att överföra en klandervärd livsstil till nästa generation. När han propagerade för att det sociala arvet måste brytas, att alla medborgare oavsett klasstillhörighet måste ha samma chans att skapa sig ett gott och hedervärt liv, så kritiserades det inte. Fattigkulturer och kriminella livsstilar hade inget egenvärde.
Frågan är vad som händer när en vetenskaplig praxis, ytterst ett redskap för att förstå verkligheten, överförs till politiken, blir ett redskap för att hantera verkligheten? Medan forskningen på olika sätt strävar efter objektivitet, efter att säga sanningen, så finns det ingen neutral scen inom politiken. Där har sanningar inget egenvärde.
Nyligen påstod kriminologen Leif G.W. Person i det populära SVT-programmet ”Veckan” att både genetik och etnicitet var viktiga delförklaringar till gäng- och förortskriminaliteten. Det är den mest troliga förklaringen till att programmet läggs ner. Så får man inte göra i SVT:s offentlighet.
För att förstå det mångkulturella Sveriges många motsättningar och inte minst segregationen behöver vi såväl det giftstämplade antropologiska kulturbegreppet som det än mer laddade genetiska synsättet. Det är djupt förvirrande och direkt skadligt när den offentliga debatten utgår från att vi alla är lika och negligerar skillnader mellan olika grupper. När t.ex. Kanada parallellt med Sverige fick gängbildningar och upptäckte att det handlade om somalier snabbutbildades somaliska poliser från samma miljöer. De lyckades lösa upp gängen.
——————-
Stöd Swebbtv:
Swish 123 535 86 92
Bankgiro 5786-0603
Bankkonto (månadsgivare) 9060 022 6751
Donera med kreditkort: https://nyheter.swebbtv.se/donera/
Hemsida: https://swebbtv.se
Nyhetssajt: https://nyheter.swebbtv.se
Webbutik: https://butik.swebbtv.se
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev: https://nyheter.swebbtv.se/nyhetsbrev/
KONTAKT
info@swebbtv.se
BUTIKSÄRENDEN: butik@swebbtv.se •TEKNISK SUPPORT: support@swebbtv.se (appar etc.)